Sveriges utbildningspolitik

Well, it’s a relief to write in English again — I think I just had my first case Swedish writer’s block. There isn’t really anything new in the post on the right — just the same old argument about which education system is more equitable — the free-for-all subsidized by taxes or the user-pays system — so I am not going to bother to translate it. It’s my weekly Swedish homework, and in an otherwise light blogging week this means a preponderance of posts in Swedish (!).
 
Blogging can be such a puerile pursuit at times, not unlike scratching somebody else’s itch to see if you get slapped. I admit the post on the right is a bit like that. But I am genuinely interested in hearing a defense of the current Swedish education policy, because at first blush it does seem to be rather unegalitarian: For example, only 13% of doctoral students are classified as “working class”, although 35% of the general population is. (Yes, they do have that classification.)
 
The best defense I’ve heard in favor of free university education is that Sweden, specifically, has a low wealth disparity, so by getting a degree here you are not really helping yourself so much as contributing to society. But I can think of a number of objections to that argument too. We’ll see if I have to muster them.
Eftersom mitt första inlägg på svenska gick tillräckligt bra, åtminstone utan en massa avhopp, kommer ni att forceras läsa ett till. Det här är min läxa, förstås?

Idag funderade jag på Sveriges utbildningspolitik. En sak gillar jag mycket, en annan förstår jag inte. Vad jag gillar är att utländska studenter får studera gratis i Sverige på högskolor, även om de senare inte kommer att betala skatt (eftersom de måste åka tillbaka). Om studenter kommer från utvecklingsländer är det effektivt en bra sort bistånd, men: flest av de kommer infatta från rik Europa: 16.000 av en total 26,000 utländska studenter i Sverige kom från Europa i 2001, enligt OECD [XLS, 170kB]. Också bland Svenska högskolestudenter kommer en större andel från rikare familjer, enligt HSV. [PDF, 156kB, sidan 37] Men alla svenskar betalar skatt, också de som inte har studerat på högskolor, och därför inte får fiskala fördelarna. Helt enkelt, man kan säga att, netto, de fattiga svenskarna understödjer de rika svenskarna. Det är motsatsen av vad en progressiv skattepolitik bör vara.

Den här svenska utbildningspolitiken resulterar inte i mera högskolestudenter som procent av total befolkning än USA: 32% av svenskar mellan 25-64 år hade högskoleutbildning i 2001, mot 37% i USA, enligt HSV. [PDF, 300kB, sista sidan] Därför kan man inte argumentera att gratis utbildning främjar deltagandet. Skulle det inte vara jämlikare om studenter betalar för vad de använder, utom de fattigare svenskar, vem skulle ha stipendier?

(Om du har en plötslig längtan om att korrigera något här ovan, det får du.)

4 thoughts on “Sveriges utbildningspolitik

  1. Sveriges utbildningspolitik
    Eftersom mitt första inlägg på svenska gick tillräckligt bra, åtminstone utan en massa avhopp, kommer ni att tvingas läsa ett till. Det här är, som ni kanske förstår, min läxa.
    Idag funderade jag på Sveriges utbildningspolitik. En sak gillar jag mycket, en annan förstår jag inte. Vad jag gillar är att utländska studenter får studera gratis på högskolor i Sverige även om de senare inte kommer att betala skatt (eftersom de måste åka tillbaka). Om studenter kommer från utvecklingsländer är det effektivt bistånd, men i de flesta fall kommer studenterna från rika delen av Europa: 16.000 av totalt 26.000 utländska studenter i Sverige kom från Europa 2001 enligt OECD [XLS, 170kB]. Också bland Svenska högskolestudenter kommer en större andel från rikare familjer enligt HSV. [PDF, 156kB, sidan 37] Men alla svenskar betalar skatt, också de som inte har studerat på högskolor och därför inte får de ekonomiska fördelarna. Man kan helt enkelt säga att de fattiga svenskarna i praktiken understödjer de rika svenskarna. Det är motsatsen till hur en progressiv skattepolitik bör vara.
    Den svenska utbildningspolitiken resulterar inte i mera högskolestudenter som procent av totala befolkningen än USA: 32% av svenskar mellan 25-64 år hade högskoleutbildning i 2001, mot 37% i USA, enligt HSV. [PDF, 300kB, sista sidan] Därför kan man inte argumentera att gratis utbildning främjar deltagandet. Skulle det inte vara jämlikare om studenter betalar för vad de använder, utom de fattigare svenskarna som skulle ha stipendier?

  2. “Man kan helt enkelt säga att de fattiga svenskarna i praktiken understödjer de rika svenskarna.”
    Having a university educated workforce is good for the Swedish economy, and therefore good for the Swedes that don’t directly benefit.
    “Därför kan man inte argumentera att gratis utbildning främjar deltagandet.”
    Don’t be silly. A university degree have almost no effect on your life income in Sweden; the incentives are very different from the US.

  3. The End of Ironing

    It’s ironic that so many otherwise expensively educated people (i.e. Stefan) misuse the word irony. Obviously, it isn’t ironic, just in case anyone didn’t get the irony. Stefan, whose English is taking a backseat to his childhood Phlegmish and more…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *