Sweden is probably going to trade in a Christian holiday for a new national holiday. I approve, because I do not believe religious holidays should have state sanction, which makes this a small step in the right direction.
 
Meanwhile, one Swedish commune is taking a step in the wrong direction by proposing that, in addition to Protestant holidays, schools should also take days off for other religions, like Ramadan, the Orthodox Good Friday, and the Kurdish New Year, Newroz. While the intent may be admirable — to accommodate immigrants — the possibilities for unintended consequences are daunting. First off, Sigtuna commune is not suggesting that all ethnic groups be accommodated — only the fifteen most popular ones. Does the popularity of a religion then determine the legitimacy of its claim to a holiday? How is a government body going to decide and justify where the line is drawn? Will it find that there are not enough Jews locally to justify Hanukah as a holiday? Are strict Catholics going to be forced to take off two Good Fridays? Is Satanism or Scientology a religion?
 
I don’t think government, local or national, should concern itself with such issues, just as it should not concern itself with deciding what religious symbols students may wear. Give everyone X days, to use as they please. If many students and teachers at a particular school are Kurdish, then the school will simply have fewer classes on Newroz. The state should treat all religions fairly by ignoring all of them, rather than trying to accommodate all of them — which is impossible — or just some, which is unfair. Welcome to the multicultural Europe of the near future.Q: Tydligen ska Nationaldagen bli helgdag och Annandag Pingst tas bort. Är det bra att Nationaldagen blir helgdag? (Tycker du det är riktigt att man tar bort en annan? Är det för få helgdagar?)

A: Ja, men bara om vi tar bort en annan helgdag. Vi måste jobba mer, inte mindre!

Q: Vilken är den bästa helgdagen och varför?

A: För mig, även om jag är belgier, är bästa helgdagen amerikansk Thanksgiving i slutet på november. Det är icke-politisk, icke-religiös, populär, utan presenter, pro-familien — liten som Midsommar, min favorit svensk helgdag.

Q: Stefan, vad tycker du verkligen?

A: Tack för frågan: Det finns fyra sorter helgdag: Patriotiska, som Nationaldagen, religiösa, som Pingst, politiska, som Första Maj, och populära (eller säsongsbetonade) som Midsommar och Valborgsmässoafton. Av de här föredrar jag mest de populära, sedan de patriotiska, och minst de religiösa och politiska. Varför? Staten bör inte föredra en religion mer än en annan eller en politisk tilltro mer än en annan, därför att medborgare bör vara jämlika i statens ögon. Om vi ska ändra helgdagar, bör vi minska religiösa och politiska helgdagar, inte höja de.

Därför är det bra att vi kommer att ha en ny patriotisk helgdag istället av en religiös helgdag.

Därför, också, tycker jag inte om vad Sigtuna socialdemokraterna föreslog: inte bara ha lovdagar på skolor till protestantiska kyrkans högtider, men också, till exempel, till Ramadan, den ortodoxa kyrkans långfredag, och Newroz, det Kurdiskt nyåret. Jämlikhetsproblemet löses inte upp med att ha mer religiösa lovdagar, därför att Socialdemokraterna vill ha lovdagar bara för de 15 största etniska grupperna. För att ha jämlikhet, bör alla religioner i Sigtuna har deras lovdagar. Är det möjlig? Hur ska man bestämma var finns gränsen? Om det finns bara några Judiska familjer, far de inte har lov till Hanukah då? Om jag kände mig Scientologisk, fick jag inte har lov till L. Ron Hubbards födelsedag? Om jag är strikt Katolsk, ska jag vara tvungen att också har lov till ortodoxa kyrkans långfredag? Staten bör inte avgöra sån saker (och inte heller vilka religiösa symboler är acceptabel). Säkert inte nu att Sverige kommer att ha ännu mer invandrare.

Det är bättre att ge båda studenter och lärare X antal lovdagar, som de får använda hur de vill. Det gäller också för Protestanter, självklart, och för gudsförnekare. Så blir staten riktigt neutral på religiöst ärendet.